Okej, årets mesta melodispektakel tog just slut, åtminstone på nationell nivå. Måste givetvis posta några snabba tankar om utgången av det hela.
Av de två lirare som - föga oväntat - utkämpade slutstriden var det alltså hjärt- och fönsterkrossaren Saade som får åka till Düsseldorf. Man får tacka landets kids i nedre tonåren för ett väl utfört sms-jobb där det till sist alltså blev att välja mellan pest och kolera. Men äh, Saade var lite bättre, om än väldigt marginellt.
Min mamma hoppades att Playtones skulle komma sist och bevisade alltså än en gång sin goda smak när det gäller musik (hon telefonröstade på Fakiren förra året). Min egen sms-röst gick under kvällen iväg till - håll i er, ungar - Sanna Nielsen. Tidigare har jag aldrig diggat så mycket som en halv strof med den damen, men "I'm in love" hade nåt klart schysst i melodin och bakgrundsslingan. Ikväll var första gången jag hörde låten så om jag ångrar mig kommer jag att skylla på det. Första intrycket är inte alltid att lita på. Jag hyllade ju "Me and my drum" i första delfinalen men sedan dess har den sjunkit stadigt för att ikväll vara helt kass. Swingfly räddades enbart av sin gulliga unge den här kvällen.
Ja ja, Danny stupade alltså på mållinjen men lär kunna trösta sig med en bunt cash rakt ner i fickan, om hans brorsa är givmild vill säga. Denne hade ju satsat stål på att någon annan än Danny skulle vinna 2011 års festivalfinal vilket visade sig vara ett smart drag. Det är bra för honom om han kan dryga ut dagskassan lite. Finanssnubbarna för en tuff tillvaro har jag hört.
