Okej, ungar – här kommer till sist
sammanfattningen av Melodifestivalens fjärde deltävling. Samtidigt
deklarerar jag härmed – förmodligen föga överraskande – att
2014 sannolikt blir det sista året som jag bloggbevakar det här
spektaklet. Det har säkerligen framgått av en alltmer blaserad
betygsättning att min inspiration har sinat i takt med årets jämna
ström av intetsägande bidrag.
Tyvärr, får jag väl tillägga, men
det känns å andra sidan som att formen för den Melodifestival vi
känner sedan 2000-talets början har börjat nå vägs ände. Om
ledningen är öppen för någon form av förändring är det inte
omöjligt att jag också kan ändra mig. Anyway, här är betygen för den sista delomgången:
Alcazar
Klart stark start av dessa inhemska
discolegender även om de bara bjuder på en stilfull upprepning av
sig själva. Jag har lärt mig att spetsa till betygen lite för att
skilja ut de riktigt bra bidragen från de mediokra som man alltid
vet väntar runt hörnet. En färgglad 4:a här således.
I.D.A.
Det är lustigt det där, ju mer
radioanpassat och icke-hårt ett rockband är desto mer ser de själva ut att
tro att de är raka motsatsen. Dead by April, ni känner till dem?
Av I.D.A. minns jag ingenting idag, mer än att det var hårdrock för
provhytterna på New Yorker. 2:a.
Janet Leon
Bättre låt än förra gången hon var
med, eller åtminstone en lite mer spännande sådan. Men äh, 2:a.
Ammotrack
De ser ut som ett hårdrocksband och
låter faktiskt som ett sådant också. Pluspoäng för det. Rätt
trevligt riff måste jag säga, resten flyger förbi ovanför
huvudet. 2:a.
Josef Johansson
Grabben påminner mig om den där
miljöpartisten som var grym i Poetry Slam på stadsbibblan här i stan för några år sen. Men det kanske är för lokalt för att nån ska
fatta vem jag snackar om? Hur som helst, den här mannen har
ambitioner, det är tydligt men låten lyfter ju aldrig. Svag 2:a.
Linda Bengtzing
Svinperfakanon! You can't keep a good
melody down, och allt det där. Lite samma känsla som när Mimi Oh
kom in och ägde med ”Det går för långsamt” 2012. Precis som
den gången möts jag här av fullständig oförståelse när jag under
sändningen uttrycker mitt euforiska diggande per sms till två
schlager-pålitliga personer. Och visst, Lindas koncept är
hysteriskt som vanligt och med alla reglage på max från början. Men kids, det är ju Mellons bästa syntslingor i år utan nån som
helst konkurrens! Stark 4:a!
Ellinore Holmer
Tydligen med kopplingar till Glada
Hudik vilket jag inte hade en aning om. Hur som helst en vacker låt som
tyvärr faller lite på en något svajande sånginsats. 3:a.
Anton Ewald
Japp, en av årets tre mest väntade
finalplatser. Han hade kunnat göra vad som helst och the teen chicks
hade ändå pausat Candy Crush Saga för att sms:a intensivt i tre
minuter. Själv sätter jag en 2:a och letar upp Linda Bengtzing på
Spotify.