I skrivande stund vårdas den ukrainska
journalisten Tetiana Tjornovil för skador efter en brutal misshandel
under julnatten. Tjornovil hade dessförinnan publicerat en kritisk
artikel rörande inkrikesminister Vitalij Zachartjenko och alltså
sällat till sig den skara i Kiev som ihärdigt demonstrerar mot den
sittande regeringen i Ukraina.
Ungefär samtidigt sände brittisk TV
ett alternativt jultal av Edward Snowden. Med passningar till George
Orwells ”1984” förutspådde Snowden att nästa generation inte
kommer veta vad integritet eller privatliv är. En oundviklig
konsekvens, menar han, av den omfattande massövervakning han gick ut
och avslöjade under 2013. Talet var förstås bandat i Ryssland där
Snowden för närvarande har asyl, jagad av sin forna amerikanska
arbetsgivare NSA.
Och så dessutom i samma veva frigavs
punkbandet Pussy Riot från fängelset i Ryssland, efter att ha
suttit inlåsta sedan 2012 för sin protest mot maktbanden mellan
president Putin och den rysk-ortodoxa kyrkan. En mycket välkommen
benådning, om än i praktiken bara politisk kosmetika enligt bandets
taleskvinna Nadezja Tolokonnikova. Det var enbart för att snygga upp
Rysslands fasad inför vinter-OS i Sotji som president Putin frigav
Pussy Riot tillsammans med Greenpeace-aktivister och andra, menar
hon.
För dessa tre profiler från 2013
handlar yttrandefriheten ytterst om liv och död. De verkar i
samhällen som utåt sett vill framstå som öppna men som i de
nämnda fallen visar på något helt motsatt. Här hemma fortsatte
under året journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson att
hålla det löfte de givit sina forna medfångar i Etiopien – att
berätta för omvärlden om vad de sett och vad som fortfarande pågår
där.
Förutom att inspireras av personernas
mod och kurage hoppas jag att vi i Sverige också kan känna oss mer
tacksamma för det samhälle vi har, för att vi kan uttrycka
åsikter enskilt eller samordnat utan att riskera övergrepp från dem vi satt att leda landet. De kraftfulla
debattinlägg eller hårda satirer mot makteliten som vi tillåts
publicera här är för journalister i många andra länder bara en
fantasi. Hur klyschigt det än må låta finns det all anledning att vara stolt över
yttrandefriheten, och att hela tiden verka aktivt för dess
bevarande.
