Ja, det kan man ju fråga sig. Förklaringen är att jag alltid har tyckt att det stora europeiska slaget känts som en musikalisk överdos med sin massiva lista av tävlande bidrag och evighetslånga poängprocedur. Om det svenska upplägget är en bläckfisk är det europeiska en, eh, jättebläckfisk.
Men, i lördags visade spektaklet sig ju tveklöst från sin bästa sida. En helt svinbra Loreen gick upp och gjöt fast ”Euphoria” i scengolvet, håvade sedan in mer eller mindre maxade poäng från alla länder utom Italien av nån anledning. Jag vet att jag i den inhemska finalen diggade Dannys ”Amazing” snäppet bättre, men med facit i hand är det bara att konstatera att den låten aldrig hade kunnat aspirera om en internationell guldmedalj på detta självklara vis. ”Euphoria” vann på pondus och att inte likna någonting annat i Baku denna lördagskväll.
Så, även jag stämmer så klart in i gratulationskören och tackar Loreen för ett optimalt utfört jobb. Hennes ställningstagande för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan skänker dessutom segern ett extra mått av triumf.
