Nu när jag äntligen kan lira mina vinylskivor tänkte jag slänga upp några inlägg om dem också. Tänkte helt enkelt bläddra lite i plastbacken och med ojämna mellanrum välja ut några favvisar att skriva om. Let's go, youngsters!
När 00-talet ännu var ungt – jag
skulle gissa på år 2002 – såg jag Dorotea agera förband till
The International Noise Conspiracy på klassiska Rockborgen i Borås.
De tre ynglingarna – som i tur och ordning från vänster till
höger såg ut som en anarkist, en engelsk skolnörd och en
volvoraggare – hade något alldeles extra, det var helt tydligt.
Låtarna var korta, snabba och knäckande melodiösa och bakom den
visuellt svårslagna trion höll en välprogrammerad trummaskin
takten. Det var kort sagt kärlek vid första ögonkastet.
Dorotea släppte två vinyl-EP:s som
jag fått tag på i begagnat skick via nätsidan Discogs. Någon
närmare förklaring än den ovan av hur de båda skivorna låter
behövs inte. Med konsekvens följer bandet sitt himmelska popkoncept
genom fem låtar på ”EP 1” och sex diton på uppföljaren ”EP
2: It's happening again”. Det är oavbrutet fantastiskt bra.
Fotnot: Efter de två vinylerna släppte
Dorotea CD:n ”We've had enough pt 2”. Konceptet var något
utvecklat och produktionen bättre men som helhet ligger den skivan
ändå steget efter sina föregångare. Dorotea lade sedermera ner
verksamheten men har återförenats ett fåtal gånger för enstaka
spelningar.
